These days

Jag börjar bli lite rädd för mig själv.. Börjar få märkliga känslor för bebisen.. Jag spenderar hela dagar med min lilla 3månaders degklump. Jag ger henne mat, byter hennes blöjor, badar henne.. Problemet är att jag nästan börjar tro att hon är min. Detta låter helt konstigt och ni kan vara lugna. Jag tänker INTE stjäla bebisen! Jag vet ju att det inte är jag som fött henne.. men ja.. Älska är ett väldigt starkt ord, men jag tror att jag älskar min lilla degklump. Väntar med iver på att månaderna ska gå och att hon ska börja prata... jag försöker lära henne svenska i smyg.. Men just nu är hon ganska stuck i gurgelstadiet. . så att säga.

Pratat med Emelie nu en stund nu på kvällen. Det är såna små samtal som får en att må bra. Man behöver någon som upplever samma sak som en själv. Jag har inte varit borta länge. Men allt är så intensivt o annorlunda, inte alls som en semester.. Att man kan ha så mycket folk runtomkring sig och ändå känna sig så ensam. Märklig känsla. Då är det skönt att jag har mina tjejer i Florida o South Carolina som känner samma sak.. .

Idag har det i alla fall varit en fin dag. Rofylld är rätt ord. Har inte märkt att dagen har gått. Suttit ensam med bebisen o lyssnat på musik o läst hela dagen.. valde att inte följa med ut o äta på resturang ikväll utan stannade hemma. Ville vara själv. Så jag tog en långpromenad o köpte torsk,gurka,potatis o citron.. Underbart att äta mat som man lagat själv. Är dessutom helt ledig imorgon. Ska träffa en annan au pair. Bra bra bra..

Avslutningsvis måste jag bara säga att jag är så otroligt glad att jag gjorde detta. Trodde aldrig att jag skulle våga. Men nu sitter jag här i New York och mitt äventyr har bara börjat!

God natt